emmasnyakille

Ze han tjatar och tjatar om att han vill ha en katt, och visst fine jag skulle väl kunna tänka mig att skaffa en men inte nu och inte här i denna lägenheten och på denna ön.

Det kryllar av katter utanför vårat hus, och Ze ska alltid stanna och försöka klappa dessa stackars människoskygga katter. Och så blir han sur när dom spinger iväg.(vilket jag iof tycker är rätt kul)

Men igår när han kom och hämtade mig och vi åkte hem sken han som en sol..

Jag:- varför är du så glad?

Ze:- säger jag inte.. hehe du ska nog få se

Jag:- men säg då...(lite lätt otålig och nyfiken så jag nästan spricker)

Ze:- nepp du får se snart

När vi hade parkerat bilen typ vid katterna tar Ze fram 2 kilo kattmat...

Ze:- Nu ska du nog få se att jag kan klappa dom (och flinade som om han vunnit en miljon)

skrattar bäst den som skrattar sist.. höhö det va ju inte så att han kunde kela med dom direkt, Ze nuddade
 två katter... mohahhahah